I natt tog jag Elsa på bar gärning när hon, slug som hon är, öppnade min garderob för att hoppa upp och lägga sig bland mina kläder. Jag vaknade av att hon jamade, precis i hoppet, och instinktivt skrek jag åt henne:
-Hörrödu. Lägg av!
Varpå Andreas sätter sig upp i sängen i panik och förskräckt frågar vad som hänt...
Hm, jag tänkte inte på att jag kanske inte ska skrika mitt i natten...
Jag var så nöjd att jag tagit henne på bar gärning... Men, så här i efterhand kändes det inte lika bra. Stackarn ... Vilket uppvaknande... Effekt hade det i alla fall. Elsa var fortfarande sur på mig vid frukosten i morse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar