Jag lovar

Och så var det nyårsafton igen. Årets sista kväll. Jag brukar ibland ge nyårslöften och det händer att jag håller dem med, till exempel att sluta snusa (vilket jag gjorde för fem år sedan). I år tänker jag avge ett nyårslöfte att bli mer miljömedveten. Lite abstrakt kanske... Så här tänker jag: Jag ska välja ekologisk och närodlad mat när alternativet finns. Jag ska inte diska eller borsta tänderna med vattnet rinnande (jag vet, det är hemskt att jag ibland gör detta). Jag ska välja kollektivt resande framför bil. osv. osv...

Nu är det hög tid för mig att ta tag i saker som ska fixas idag. Ska städa, göra förrätt, locka håret och förbereda för födelsedagskalas om någon timme.

önskar ett GOTT NYTT ÅR till alla!

Nyårsaftonens pyssel

Tack!

Idag fyller världens finaste man 29 år. Förutom grattis vill jag även säga

TACK!
- för att du är så underbar, omtänksam och vacker!
- för att du vill dela ditt liv med mig!
- för att du gett mig världens goaste son!
Jag får varma känslor i hela mig och pirr i magen av dig!

Redan över?

Jag tycker alltid att det är lite vemodigt så här dagarna efter julafton. Det är så lång uppladdning och väntan inför en enda dag som, precis som alla andra dagar, passerar snabbt förbi. Inte för att vi inte hade det mysigt och skoj, för det hade vi absolut! Men man skulle vilja frysa tiden lite så man kan njuta extra länge av denna familjehögtid. Då skulle jag kanske hinna med att träffa alla som jag vill också. Det ska jag önska mig i julklapp nästa år. En tidsfrysare.

Plutten sitter som vanligt i köket och väntar på att det ska ramla ner något gott.

Romeo njuter av lugnet på sin bädd.



Och det här kan väl alla se vem det är? Tomten!



Vi gjorde entré som två nissar men min luva åkte snabbt av. Vill ju inte förstöra frisyren...

Lukas blev så besviken när paktetet var öppnat och bara presenten återstod. Det var så mycket roligare att äta på papperet och snöret.



Hjärtat vårat underhöll under hela julbordsätandet. Han har börjat babbla en massa med ljus och glad stämma.



Uppesittarkvällen

Någon form av pyssel hör till på självaste uppesittarkvällen. Dagens skapande fick tyvärr stryka på foten rejält eftersom vi kom på att vi skulle flytta alla grejor i vårt förråd till nya stället och det skulle göras just ikväll. Men, en liten blomma hann jag med i alla fall. Nu är det julmust, knäck och rocky road framför julfilm som gäller. Väntar in julafton med spänning. Tjohoo, bara en och en halv timme kvar nu!

Julkort

Varje december kommer de som ett brev på posten (bokstavligt talat alltså, hehe), vykorten från kära vänner med en hälsning om god jul. Och, varje år får jag lika dåligt samvete för att vi inte har skickat några, i år heller... Det är inte det att jag inte uppskattar denna tradition för de är alltid lika trevliga att få. Jag kan inte skylla det på annat än lathet och glömska som gör att ni aldrig får ett julkort tillbaka. Förlåt!

Här kommer ett julkort från mig och Lukas i alla fall.

God Jul & Gott nytt år!

Tomten tar igen sig inför julens arbetspass...

En god jul

Sitter uppkurad i soffan med en varm och gosig trötter i famnen. Radion spelar julmusik, det snöar ute och jag har precis ätit lussebulle och glögg. Bättre kan man nog inte ha det! Julstämningen kommer så sakteliga krypande. Funderar på att ta en promenad ner till stan, men det får nog vänta ett tag till i alla fall...

Odengatan i vinterskrud tidigt i morse

Den här utsikten kommer jag att sakna efter vår flytt

Helgens arbete

Äntligen är det vardag igen så man får vila lite! Efter helgens insats är vi i princip klara med att riva ner alla tapeter (ett rum kvar som vi tar ikväll) och köksväggen är nere. Men, som ni ser är det tyvärr fortfarande långt ifrån färdigt.

I tomtens tjänst

På uppdrag av tomten har jag och Lukas idag försökt sprida lite julstämning. Vi har nämligen precis varit och överlämnat några hembakta saffransskorpor till gammelfarmor som blev såå glad!

Glad lucia - i efterskott

Igår var en hektisk dag här: tvätta, stryka, laga mat, städa (allt med en hand eftersom Lukas mest ville sitta i famnen), handla mat och ett styrelseuppdrag hann vi med också. Dagen avslutades mysigt i alla fall med luciafirande och glöggfika med alla vännerna hos oss.

Den senaste tiden har vi tränat Lukas på att sitta själv och igår, sex månader och en dag gammal klarade han det! Till och med länge nog för att jag skulle hinna hämta kameran och föreviga denna stora händelse.

Kan själv!

Fotouppdrag

Helgen har bestått av två långa dagars renovering och slit i nya lägenheten. Men, i söndags fick jag i alla fall en skoj paus då jag fick äran att fotografera fina Matilda och Tommy på Norra Berget. Det finns riktigt fina miljöer och gamla hus där uppe och sen hade vi riktigt tur med vädret också. Strålande sol och någon minusgrad. Här är ett urval av bilderna:

Festligheter

December månad bjuder som vanligt på massa festligheter. I början av veckan fick vi finbesök av Lukas moster och sedan har glöggkalasen avlöst varandra. Nu ska vi snart bege oss ut i snöstormen för att träffa mammagruppen och sen ikväll väntar julfest med Andreas jobb. Då är det premiär för den här fina klänningen som jag shoppade i Stockholm i helgen.

En ny favorit som garanterat kommer få följa med på fler festligheter i jul.

När tröttheten tar överhanden

Igår kväll bakade vi julgodis här. Leilas rocky road. Det ackompanjerades av Lukas hamrande med leksaker mot köksbordet. Det vill säga ända tills jag plötsligt reagerade på att det var alldeles tyst bakom oss och julmusik istället fyllde lägenheten... Jag vände mig om och möttes av denna syn. Sötnosen.

Så här trött kan man bli av att baka julgodis.

Julmarknad i Gamla stan

 I helgen firade jag och Andreas fem år tillsammans. Det gjorde vi med en mysig tripp till Stockholm. Superhotellfrukost med dignande bord som gjorde skäl för sitt namn och bland annat strosande på julmarknad i Gamla stan gjorde helgen till en minnesvärd sådan!

Tomten fick följa med. Och vilken succé han gjorde bland alla stockholmsdamer! Vi fick hålla hårt i vår älskling.

Kurragömma

Försöker städa undan lite här hemma för vi får finbesök på middag ikväll. Det är tjejerna från jobbet som kommer hit på after work. Städningen går sådär måste jag erkänna...  Förmiddagen ägnade jag vid datorn för att köpa biljetter till Springsteen åt Andreas (jag lyckades faktiskt!) och nu är Lukas lite kinkig och vill ha all min uppmärksamhet så vi sitter och myser i soffan istället. Stackars Elsa har ledsnat och inser att ingen har tid med henne idag, så hon roar sig själv. Nyss lekte hon till exempel kurragömma.

Hmm, ser misstänkt likt en katt under duken. Kan det vara så?

Avslöjad! Du får gömma dig bättre nästa gång. Det här var alldeles för lätt för matte.

Risgryn till första advent

Förra året den här tiden bjöd vi på adventsfika och avslöjade att vi skulle bli föräldrar till sommaren. Det kändes fortfarande extremt overkligt och låångt bort i tiden då. Nu, ett år senare är vår fina lilla bebis inte alls overklig, utan i allra högsta grad en stor del av vårt liv. En underbar ny medlem i vår familj. Lagom till helgens första adventsfirande tittade även den allra första lilla tanden fram. Det ser ut som ett litet risgryn. Gulligt!

Den här adventshelgen blev det inget adventsfika, men idag ska här bakas! Börjar med pepparkakor och saffransskorpor.

Förra årets...

Dyk

I torsdags var det dags för Lukas att testa dyka för första gången. Det gick (så klart) strålande! Det är mer nervöst för mammorna än för barnen tror jag. Det var lite läskigt att dra honom under vattnet tyckte jag, men han tyckte att det var riktigt roligt.

Efter en vecka full av möten, fikadejter och jobbmiddagar väntar nu en helg full av renoveringsarbete. Brukar ju vanligtvis vara helgen som bjuder på roligheter. Men, inte när man precis köpt en lägenhet i stort behov av en uppfräschning.

Första måltiden fick godkänt

Jag har känt en ökande press på mig den senaste tiden att introducera Lukas för smakportionerna. Han är den sista i sitt bebiskompisgäng som fortfarande bara äter bröstmjölk. Fram tills idag vill säga. För nu har Lukas också tagit nästa stora kliv mot vuxenvärlden (känns faktiskt på riktigt lite sentimentalt) och ätit sin första måltid. Potatismos med parmesanost. Hur gick det då? Ja, mammas mat verkar få godkänt, grimaserna nedan till trots.

Potatis och parmesan - inte så pjåkigt faktiskt

- Ska jag stoppa den där i munnen?

Iiii, jag kräks!!!

Usch, vad äckligt!

Eller, nä... Det var ju faktiskt ganska gott när jag tänker efter. Mera!

Nyklippt

Nu är den borta, Lukas långa omtalade kastlugg. I morse tog jag fram frisörsaxen, satte honom i babysittern, tog mod till mig och klippte till slut ca 3 cm. Nu ser han riktigt proper ut tycker jag. Och glad blev han också verkar det som.

Före

Efter

Världens bästa vänner!

Helgen har gått i renoveringens tecken. Tapeter har rivits ner och kök har kastats på tippen. Men, det är bara början. Anar att det är så här våra helger kommer att se ut någon månad framöver. Jag har ett lager med damm i näsa, ögon och hår, ja överallt typ. Tur att Lukas har en så snäll farmor som ställer upp som barnvakt så vi kan vara lite mer effektiva. Och sen är det ju riktig tur att vi har världens bästa vänner som ordnade lyxfrukost åt oss i morse. Härlig start på dagen och helgens ljuspunkt i renoveringsmörkret!. Här och här kan man se vad som serverades. Mmm, riktigt gott vill jag lova!

När oron går för långt

Idag har Lukas träffat läkaren och även fått sin andra dos vaccin. Förra gången blev han rejält trött efter sprutorna men klarade sig som tur är utan alltför hög feber. Inför den här omgången hade jag fått höra att reaktionen brukar bli större bland våra små andra gången och har oroat mig i dagar för att behöva ge alvedon. Vad händer då? Jo, inget alls. Lukas har varit lika pigg och glad som vanligt hela dagen. Jag borde vara överlycklig att allt gått så bra! Men, tror ni att jag är det? Nej, nu oroar jag mig istället för den uteblivna reaktionen. Kanske glömde de att fylla sprutorna med vaccin? Knäpp? Ja, absolut! Men så är det att vara mamma.

Återanvändning

Vi fick med oss denna fina stol hem från bokklubbsmiddagen igår. Den tillhör egentligen Hanna, men hon vill inte sitta i den så då får vi låna den tills vidare. Jag hade kunnat köpa en ny, oanvänd stol till Lukas men, det här blev ju bättre både miljömässigt, ekonomiskt och även för stolens livslängd, som blir lite förlängd. Toppen med andra ord!

50 minuter kvar...

... sen är vår kära lägenhet inte längre vår. Ja, nu är den såld! Ska bli spännande att se vem som köpt den.

I helgen påbörjade vi rivningen av nya stället. Det var mycket damm, smuts och låånga spikar så man fick spänna musklerna en del. Har en känsla av att det är så här helgerna kommer att se ut framöver... Tur att det finns vardagar som idag då man blir bjuden på middag av bokklubben.

Grattis alla farsor!

Och ett alldeles extra speciellt grattis till Andreas som precis fått sin allra första farsdagspresent av Lukas.

Det finns alltid en anledning att fira något och igår firade vi att Lukas fyllde 5 månader (vart har de månaderna tagit vägen???) och hans farbror Joakim fyllde 31. Tre olika sorters tårtor, ballonger och mjuka och hårda paket gjorde dagen till en fest.

Hurra för Moa, 30 år idag!

Ett av löven jag förevigade i väntan på kronprinsessan...

Grattis! Hoppas du har en underbar födelsedag!

Idag har jag och Lukas haft en mysig morgon i babygymmet med sagostund och nu ska vi snart iväg till babysim och sen möte med de andra barnen i föräldragruppen. Det har varit så mycket fokus på städning och lägenheter de senaste dagarna så nu känns det riktigt skönt att bara få fokusera på Lukas igen.

Det nya plejset

Idag fick vi tillträde till vår nya lägenhet. Nu ska här rivas! Kommer bli några tuffa månader innan vi kan sätta oss framför brasan och njuta av vårt nya vardagsrum. Har nyss varit där och tagit lite bilder så vi senare ska kunna se hur det såg ut före renoveringen.

Fick nyss veta att det förmodligen blir en tredje visning på vår lägenhet imorgon. Suck... dags att ta tag i städning igen...

Kronprinsessan och hennes prins Daniel

När Lukas blivande svärföräldrar kommer till Sundsvall så vill vi självklart hälsa dem välkomna. Tanken var att jag skulle gå ner till Knaust i god tid innan halv ett för att få en bra plats. Men, det kom lite emellan... Kvart över tolv susade jag ner för backarna med andan i halsen och Lukas skumpandes i vagnen. Jag kom fram lagom till att hinna fotografera bakhuvudet av prinsen när de gick in på Knaust. Vilken miss...

Jag skulle få en chans till kl två, då de ätit klart. Men, först fick vi driva runt på stan i kylan (vantar och mössa hann jag inte få på mig). Det blev en lååång väntan. Vi köpte bröd, fotograferade fina gula löv och pratade med andra mammalediga som var där av samma anledning. Till slut fick jag min bild och Lukas vinkade och log mot sessan. Slutet gott, allting gott!

Dörrarna öppnades ett antal gånger utan att de kom ut, men till slut dök de upp på trappan.

Måste vara märkligt att så många vill se när man kommer ut från lunchrestaurangen. Har aldrig hänt mig...

Det lustiga med denna bilden är att den enda i sällskapet som tittar på mig är livvakten...