Det är faktiskt en rätt ljuvlig känsla att helt plötsligt stanna upp i livet och känna att man har all tid i världen. I vanliga fall stressar jag runt och vill helst hinna med allt på en gång och blir lätt rastlös av att göra ingenting. Men inte nu ...
Nu har jag tid att vänta på pensionärerna på Konsum som inte förstår hur kortet fungerar och tar en kvart på sig att göra sin betalning. Det är faktiskt t o m ganska skönt med en liten paus och vila benen från att röra sig. Idag köpte jag mjukglass på torget. Tjejen före mig tappade sin glass så fort hon hade betalat och bad att få gå före mig och köpa en ny (för att slippa ställa sig i halvtimmeskön igen).
- Så klart du kan göra det, sa jag. Jag har ingen brådska alls. Jag har ju all tid i världen på mig att stå här i skuggan av glasskuren och bara vara, tänkte jag.
Det är praktiskt också att inte behöva stressa längre eftersom jag inte rör mig så fort framåt och jag vet aldrig riktigt hur lång tid en promenad kan ta. På lunchen hade jag stämt träff med Linda och för säkerhets skull började jag gå i god tid. Hellre lite tidig än lite för sen. Det är inte likt mig att tänka så! Men, det är andra tider nu. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar